DAGENS PRESSMEDDELANDE
måndagen den 11 januari 1999
SKA VETENSKAPEN HINNA IFATT VERKLIGHETEN ÄVEN I SVERIGE?
Enligt vissa studier dör 180 000 personer årligen i USA på grund av felbehandling
inom hälso- och sjukvården och 43 000 dödas i trafiken.
Är relationen densamma i Sverige så dör årligen cirka 2 400 personer på grund av
felbehandling.
När det gäller de amerikanska siffrorna vet vi att huvuddelen av dödsfallen,
100000, är förknippade med läkemedelsbehandling (ej inräknat dödsfall på grund
av missbruk eller felaktigt bruk).
Är relationen densamma i Sverige innebär det drygt 1 300 personer som dör
"enligt ordination".
Professor Bengt Arnetz har, som den första inom professionen i Sverige, i TV4:s
Nyheterna uttalat, att vi kan uppskatta att 1 000 personer årligen dör på grund av
felbehandling i vårt land.
Om 1 000 människor årligen dör hur många skadas då allvarligt eller lindrigt?
Fortsätter vi jämförelsen med trafiken så innebär det för Sveriges del att 7 000
skadas allvarligt 100 000 lindrigt.
Om siffrorna som sådana finns ingen som helst anledning att strida, men vi har anledning att fundera över vad som gör att vi inte vet mer om detta och att en
diskussion om det synes omöjlig att föra och att inga undersökningar görs.
Vad kostar det? Frågan borde intressera såväl departement, som landsting,
kommun, Riksförsäkringsverk, tillsynsmyndigheter och många fler.
Vilket lidande skapas? Frågan borde intressera var och en.
I 24 år har KILEN och dess föregångare tagit emot samtal från läkemedelsskadade.
Idag rör det sig om 3-4 000 individer årligen som kontaktar oss. Bland dem kan vi
konstatera att en del invalidiserats för resten av sitt liv. De brukar benämnas "rättshaverister" då de försöker få sin skada erkänd.
När KILEN, som enda verksamhet i landet med ett stöd riktat direkt till dessa
människor, söker medel för sitt arbete blir svaret Nej.
När vi pekar på vikten av Konsumentdatabasen ELIN, ett "early-warning-system"
för upptäckt av läkemedelsskador, och söker medel för att bygga upp den blir
svaret Nej.
Om konsumenter själva inte ges möjlighet att bygga upp kunskaper till sitt skydd,
vem ska då göra det?
Då den chefen för Socialstyrelsens tillsynsavdelningen, Lennart Rinder, uttalar
sitt stöd för de siffror Arnetz lägger fram måste vi då inte fråga Hur länge har
man känt till det och varför har vi inget fått veta?
Vem tjänar på att vi bevarar den starkt idylliserade bilden av svensk hälso- och
sjukvård?
Har vi återinfört människooffrer?
Konsumentföreningen Läkemedel och Hälsa, som är en från KILEN fristående ideell
förening har som sin första punkt att man
" vill samla alla krafter inom och utanför vården som vill verka för en
hälso- och sjukvårdens nollvision, det vill säga noll skadade av läkemedel och
andra behandlingsformer.
Alla som är emot räcker upp en hand.
Jan Albinson Lena Westin
male managing director female managing director
KILEN-Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa
Kammakargatan 7
111 40 Stockholm
Tel. 08-696 0100
Fax 08-696 0110
e-post [email protected]
|