DAGENS PRESSMEDDELANDE
måndagen den 15 februari 1999
När bot blir sot 6. Fobiska symtom
Det faktum att många människor som söker hjälp för ett läkemedelsberoende har påtagliga sociala fobier leder lätt tanken till att fobierna är det som föranlett förskrivningen. Helt klart är att många tar sina tabletter för att klara situationer där de är bundna till en samvaro med andra, t.ex. på tunnelbanan, på kursen eller konferensen, vid mat- eller kaffebordet. Det visar sig dock att det är ovanligt att fobier har varit det som föranlett den första förskrivningen, det har i mer än 90% av fallen varit livskriser eller smärttillstånd. De fobiska symtomen har istället utvecklats under tiden man ätit tabletter och de har en mycket tydlig tendens att långsamt förvärras. Den enda hjälp man har är extra tabletter och en kurs eller en kick-off-konferens kan innebära ett djup hål i tablettförrådet.
De fobiska symtomen bidrar naturligtvis starkt till den isolering de flesta läkemedelsberoende hamnar i. Man börjar med att avsäga sig kontakten med vänner, tackar nej till inbjudningar och tar själv inga initiativ till kontakter. Man börjar undvika kafferum och lunchsamvaro och tar om möjligt den egna bilen istället för kommunala färdmedel.
Ett ofta uttalat skäl för rädslan att vara tillsammans med andra är att någon en dag ska se på en att man är "en sån där som inte klarar sig utan tabletter", att någon ska se att händerna darrar, att man inte hänger med i samtal, att man är "som en knarkare".
Mekanismerna bakom de växande fobiska symtomen är komplexa, men en fingervisning om en viktig orsak är utan tvekan det ofta återkommande uttalandet att "när man äter tabletter äter man upp sitt eget självförtroende". Klart är också att den allt mer oklara upplevelsen av den egna identiteten spelar en viktig roll.
Även den som klarar sig undan allvarligare fobiska symtom under tiden med tabletter kommer med all sannolikhet att drabbas under nedtrappning och abstinens. Här är också den punkt i utvecklingen då frågan om identiteten ställs på sin spets. Med tabletterna har man en ganska god bild av vem man är och vad man klarar, men utan tabletterna!? Självförtroendet och upplevelsen av egna positiva sidor är vanligen starkt förknippat med intaget av tabletter och att göra sig av med dem är som att göra sig av med livet.
I denna fas krävs ett kraftfullt och insiktsfullt stöd för att den tidigare läkemedelsberoende inte ska tvingas in i isolering och självdestruktion. Tyvärr berättar man dagligen i våra telefoner att just här blir man övergiven och får klara sig själv.
En maning från flera av de många tusen som sökt stöd på KILEN genom åren lyder:
"Ni ska ge fan i att hjälpa människor att sluta med tabletter om ni inte är beredda att hjälpa dem hela vägen! Med allt det som kommer fram och som gör att man inte står ut."
Jan Albinson Lena Westin
|