DAGENS PRESSMEDDELANDE
torsdagen den 4 mars 1999

Psykofarmaka läkemedel för kvinnor som är kreativa och duktiga

Dubbelt så många kvinnor som män vänder sig till KILEN för att få hjälp med biverkningar och beroende av läkemedel. Genomsnittsåldern är 49,9 år, i snitt har man använt sina läkemedel i 14 år, med en variation på mellan en månad till 30 år.
Dubbelt så många kvinnor som män förskrivs psykofarmaka och smärtstillande.
Behöver dubbelt så många kvinnor som män läkemedel? Är kvinnor "sjukare" än män? Eller kommer kvinnor genom sina besök hos läkare kvinnor vänder sig dubbelt så ofta som män, till läkare för sina besvär i högre utsättning att behandlas med läkemedel jämfört med män.

På frågan, "varför fick Du Dina första läkemedel?" har kvinnor svarat:

Jag kunde inte sova, jag var orolig för ekonomin
När min man lämnade mig
Min man slog mig
När jag fick mitt första barn, jag var orolig att inte klara av situationen
Då min mamma/pappa dog
Överansträngning i samband med att mina föräldrar var sjuka, barnen krånglade och äktenskapet knakade
Rädd för att bli arbetslös
Min man var alkoholiserad och skämde ut oss hela tiden
Trötthet och muskelsmärtor
För att stå ut med en orimlig arbetssituation

Om det finns en journalanteckning från den första förskrivningen, står det oftast: oro, ångest, sömnlöshet. Det är vanligt att psykofarmaka förskrivs utan journalanteckning.

De allra flesta säger, att de önskar att de hade fått någon att tala med istället för läkemedel.
De allra flesta säger, att läkemedlen har hållit dem tillbaka, hållit tillbaka ilska, sorg och glädje. Tabletterna har dämpat kraften, kreativiteten och energin. Till slut har man känt sig som en zoombi, som kunnat utföra vad som helst, allt utifrån andras behov, allt av hänsyn till andra, men helt utan kontakt med sina egna behov.

Psykofarmaka och smärtstillande läkemedel dämpar kvinnors (och mäns) känslor och smärtor. De dämpar symtomen, inte orsakerna. Då man slutar med tabletterna återstår behov av samtal, behov av att känna, behov som man ursprungligen hade. Dessutom behöver man hjälp med att förstå biverkningarna och abstinensen på läkemedlen.

Jan Albinson Lena Westin