Andra Skrivelser
onsdagen den 15 augusti 2001
KILEN NU!
KILEN NU!
Rapport från KILEN - Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa " Augusti 2001
KILENs nationella och internationella arbete fortsätter att i ökande grad väcka intresse och upp-märksamhet.
Den långa erfarenheten av behandlingsarbete med läkemedelsberoende och den lika långa erfarenheten av arbete med patientrapportering av läkemedelsbiverkningar är världsunik.
Unik är också den initiativkraft som, trots evig ekonomisk osäkerhet, genomsyrar verksamheten och som i sig visat sig vara en inspirationskälla för många, runt om i världen.
En ledande roll
Sverige har redan genom Uppsala Monitoring
Centre WHO Collaborating Centre for Interna-tional
Drug Monitoring en ledande roll i arbetet
med att utveckla system för säker och rationell
läkemedelsanvändning i världen. KILENs initiativ
innebär en förstärkning av denna position i det att
vi introducerat ett nytt sätt att tänka och arbeta med
biverkningsrapporter.
Det är vår förhoppning att vårt arbete i världen,
som kort redovisas nedan, ska kunna drivas vidare i
det att basekonomin för KILEN kan tryggas genom
stöd från det svenska samhället.
CRM Consumer Reports on
Medicines
Den första internationella konferensen om konsu-mentrapportering
av läkemedelsbiverkningar som
KILEN arrangerade, med stöd från många sam-arbetspartner,
i månadsskiftet september-oktober
förra året (2000) har fått synnerligen vidsträckta
konsekvenser.
Redan föreberedelsearbetet för konferensen kom
att involvera cirka 70 länder, med kontakter på
alla nivåer, från regeringar och departement till
organisationer och enskilda. Vid konferensen när-varade
sedan nästan 100 personer representerande
35 länder. Såväl från deltagarna som från fl era av
dem som inte kunde delta vid detta tillfälle fram-ställdes
krav på ytterligare möten för att fortsätta
och utveckla ett arbete som man såg som oumbär-ligt
för att förbättra säkerheten vid bruk av läkeme-del.
Resultat
Konferensen antog ett konsensusdokument, Consu-mer
Reports on Medicines Policy and Practice,
som fått stor spridning över världen och som idag
är översatt till franska, spanska, ryska och swahili.
Dokumentet har också återgivits eller refererats i
fl era av de mest betydelsefulla tidskrifter som rör
läkemedelsbiverkningar och läkemedelssäkerhet.
En rapport från konferensen är under utarbetande
och samtal pågår med Dag Hammarskjöldfonden
om att ge ut den som en del i fondens skriftserie
Development Dialogue.
CRM-projekt har idag formulerats av organisatio-ner
i fl era länder och fi nns samlade i en pro-jektkatalog.
Idag fi nner vi där Australien, Bang-ladesh,
Bolivia, Indien, Kanada, Kuba, Mozambi-que,
Nigeria, Ryssland, Uganda och Zambia, sam-manlagt
13 projekt. Arbete med projektutveckling
pågår tillsammans med KILEN i fl era länder, t.ex.
Moldavien, &
Intresse har också uttryckts från Storbritannien,
Polen, Sri Lanka, Malaysia och USA.
Återkommande är förfrågningar om bistånd från
KILEN såväl vad gäller erfarenheter, kunskapsför-medling,
metodutveckling som ekonomi.
I internationella media har, som nämnts, konferen-sen
uppmärksammats och som exempel på tid-skrifter
som tagit upp konferensen och/eller kon-sensusdokumentet
kan vi nämna WHO Newslet-ter,
The WHO Essential Drugs Monitor, The
International Journal of Risk and Safety in Medi-cine,
ACHASH News i Indien, HAI News och
Health Which?
Då detta skrivs får vi meddelande från Kanada att
man där, som ett direkt resultat av konferensen,
format en ny organisation , PharmaWatch, med
målet att upprätta ett system för patientrapportering
av läkemedelsbiverkningar.
RE:ACT!
KILEN fi ck, vid konferensen Consumer Reports
on Medicines, i uppdrag att ansvara för uppbyggna-den
av ett nätverk för att möjliggöra ett samarbete
mellan de grupper som arbetar med att utveckla
system för konsumentrapportering av biverkningar.
Nätverket fi ck namnet RE:ACT! och syftar till
att kontinuerligt hålla deltagarna informerade om
vad som händer i frågan runt om i världen. KILENs
centrala roll innebär också att fi nna ekonomiska
resurser för samordning och utveckling av nätver-ket
samt för bidrag till enskilda projekt.
Y " Z
Brist på kunskap, kompetens och
ansvar
Vårt arbete här hemma har, som alltid, många
aspekter. Inkommande samtal på telefonen kommer
vanligen från människor i djup nöd. Människor
som begär hjälp att bryta sitt beroende av
olika läkemedel eller som vill diskutera sina erfa-renheter
av läkemedelsbehandling och bemötande
inom vården. Återkommande frågas efter avgift-ningsmöjligheter,
möjligheter för gästhemsvistelse,
grupper för f.d. läkemedelsberoende, grupper för
anhöriga, möjlighet till individuella samtal med
mera.
Många blir bestörta då de får klart för sig att
KILEN inte längre kan stå till tjänst med mer än
telefonrådgivning och enstaka individuella samtal.
De hänvisar ibland till upprepade, men misslyck-ade,
försök att få sina behov tillgodosedda i den
offentliga vården. Idag kan vi alltså bara beklaga
och föreslå att de framför sina krav till politiker
och beslutsfattare, samt att de naturligtvis alltid kan
fortsätta sin kontakt med oss per telefon.
De brister som framstår som de mest akuta inom
vården är bristen på kunskap om läkemedel och
läkemedelsbiverkningar samt bristen på respekt för
de människor som har negativa erfarenheter av
läkemedel.
Bristen på kompetenta behandlings- och rehabi-literingsresurser
är ett av de vanligast återkom-mande
klagomålen. Bristen på ansvarighet bland
tillverkare, läkare och myndigheter för uppkomna
problem eller skador är också ett tema som är stän-digt
närvarande i våra telefoner. Detta senare tema
återkommer vi till i en hearing den 24 oktober (se
nedan).
Y " Z
Arbete för ökad kunskap
Kvinnor, läkemedel och hälsa
Två tredjedelar av de människor som sökt råd
och hjälp för sina läkemedelspproblem under de
senaste 26 åren har varit kvinnor. De har medicine-rats,
men oftast utan att vara diagnosticerade som
sjuka (80% har saknat egentlig diagnos). Vad är det
som behandlats? Var behandlingen av godo eller
av ondo?
I samarbete med S-KVINNOR i Sveriges Riksdag
arrangerar KILEN ett seminarium där frågor ställs
om två läkemedelsgrupper, östrogener och psy-kofarmaka.
Datum och tid för seminariet är den
19 september, klockan 13.30-16.40 och platsen är
Riksdagshuset, Mynttorget 2, Sal L4-17.
Läkemedelsskador och ansvar
Läkemedelskador skapar otaliga tragedier och
innebär kostnader på mångmiljardbelopp i vårt
land liksom i övrigt i världen. Det är ont om
svenska studier och det saknas en öppen debatt
om något som förtjänar beteckningen folkhälsos-kandal.
En fråga som är ytterligt oklar är den om
vem som egentligen är ansvarig och denna fråga
vill vi söka svar på i vår konsumenthearing den
24 oktober, klockan 13.00-17.00. Den hålls i Riks-dagshuset
och genomförs i samarbete med Sveriges
Konsumentråd och med stöd av samtliga riksdags-partier.
Som konsument av hälso- och sjukvårdens produk-ter
och tjänster har vi större skäl att kräva kunskap
och ansvar än kanske i något annat fall det gäller
livet.
Reklam för receptbelagda
läkemedel
EU är på väg att lätta på förbudet mot reklam
för receptbelagda läkemedel trots att många studier
från USA och New Zealand, där denna reklam fun-nits
ett antal år, visar att det innebär en kraftig
ökning av förskrivning och användning av läke-medel.
Studierna visar däremot inte någon kraftig
förbättring av folkhälsan. Mot bakgrund av våra
egna skrämmande erfarenheter ser vi stora risker
negativa effekter på läkare-patientrelationen, läke-medelskostnaderna,
bilden av sjukdom och hälsa
och mycket mer.
Innan reklamen släpps fri för dessa produkter
måste vi skapa ett konsumentskydd av åtminstone
samma dignitet som det vi har i fråga om andra
varor och tjänster. Som konsumenter har vi också
rätt att kräva att den mystikens aura som idag
omger läkemedel rivs bort och vi ges möjlighet,
att på en grund av opartisk information, bedöma
reklambudskapens värde.
Vi kan inte riktigt nöja oss med att Livet har
sina goda stunder för att citera en annan känd
informationskampanj.
Under hösten fortsätter vi, att tillsammans med
HAI Health Action International arbeta mot ett
hämningslöst marknadsförande av produkter vars
värde ibland är mer än tveksamt. Vi kräver infor-mation
och kunskap, inte reklam. Vi kräver dess-utom
en kunskap som grundar sig på läkemedels-användarnas
direkta erfarenhet av produkterna.
Självhjälpsgrupper för utbrända
Utbrändhet är något som vi arbetat med under
många år vid KILEN såväl i behandling som i
intervjuundersökningar och vi menar att det proble-met
inte har sin plats inom psykiatrin lika lite som
läkemedelsskador har det. På initiativ av människor
med egna erfarenheter av utbrändhet startar vi i
början av oktober en självhjälpsgrupp för utbrända
där vi under åtta veckor kommer att ytterligare
fördjupa kunskapen om detta kontroversiella tema
och samtidigt ge deltagarna en möjlighet till refl ek-tion
och återhämtning.
För ytterligare information om denna grupp, kon-takta
KILEN.
Journalen och verkligheten
Tillsammans med psykolog Lars Sjödahl fortsätter
vi arbetet med undersökningen av hur felaktiga
och ofullständiga journaler påverkar bedömning
och behandling. Den pilotstudie som gjordes under
våren har givit gott stöd åt Sjödahls tidigare teorier
att brister i journalen kan leda till allvarliga felbe-dömningar
vid diagnos och behandling och kan
därmed få svåra konsekvenser på alla områden av
en människas liv.
Biverkningar ur förskrivarens och
patientens perspektiv
Tillsammans med professor Ralph Edwards vid
UMC-Uppsala Monitoring Centre har vi inlett
arbetet med en jämförande studie av läkares och
patienters biverkningsrapporter där en del av bas-materialet
utgörs av rapporter i KILENs konsu-mentdatabas
ELIN.
Y " Z
Konferenser
Som nämndes inledningsvis har vårt arbete mött ett
ökande intresse i världen och vi har inbjudits att
tala om och arrangera workshops om konsument-rapportering
vid fl era konferenser, såsom Second
International Conference on Consumer and Deve-lopment
i Maputo, Mozambique; The Internatio-nal
Society of Pharmacovigilance ISoP 2001 i
Tunis samt vid UMC Annual Meeting i novem-ber
i Nya Zeeland.
För att informera om och introducera ett arbete
med konsumentrapportering är vi också, i sep-tember,
inbjudna till Moldavien av organisationen
Pharmaceutical DRUGS. Ett möte med vår med-verkan
som planerades där tidigare i år, men som
inte kunde genomföras, visade att intresset var
mycket stort.
Våra erfarenheter från arbetet med läkemedelsbe-roende
är också efterfrågade och vi kommer att
tala vid Conference of Expertise arrangerad av
Patienten Navigations i Hamburg den 3-4 sep-tember.
Vi är också inbjudna att tala vid två konferenser
om psykiatriska biverkningar i London och Bristol
i november. Vid dessa har vi också ombetts att
redogöra för arbetet med konsumentrapportering
av läkemedelsbiverkningar.
Våra möjligheter att förmedla vår kunskap och
erfarenhet vid dessa tillfällen är naturligtvis
begränsade av personella och ekonomiska resurser,
men vår ambition är så långt som möjligt förmedla
de unika och efterfrågade kunskaper som vi byggt
upp under mer än ett kvartssekel.
Y " Z
Möten
WHO i Geneve
I maj besökte vi WHOs avdelning för Essential
Drugs and Medicines Policy, Unit Safety and Effi -cacy
och dess chef Mary Couper där vi har ett
starkt stöd för arbetet med patientrapportering av
läkemedelsbiverkningar. Tyvärr får WHO, liksom
vi själva, söka medel för sin verksamhet hos sponsorer och har bara små möjligheter att bidra eko-nomiskt.
Vad vi däremot diskuterade var att arrang-era
ett gemensamt seminarium om konsumentrap-portering
vid nästa års World Health Assembly i
Geneve.
Vi för också diskussioner om möjligheten att till-sammans
söka pengar för projekt inom ramen för
RE:ACT!
Vid WHO träffade vi också Daphne Fresle, bl.a.
redaktör för WHO Essential Drugs Monitor och
ombads att skriva en artikel om konsumentrap-portering
för denna tidskrift.
USA
I juli månad besökte vi USA och blev bl.a. mycket
väl mottagna på Food and Drug Administration
(FDA). Under två dagar fi ck vi tillfälle att tala
med ett stort antal medarbetare som på olika sätt
försöker få till stånd ett system för att ta emot
biverkningsrapporter direkt från läkemedelskonsu-menterna.
Vi fi ck också tillfälle att vid avdelning-ens
teamkonferens redogöra för vårt arbete och
våra erfarenheter rörande detta.
Ett besök vid USAs äldsta konsumentorganisation,
National Consumer League, öppnade omedelbart
möjligheter för ett samarbete. Organisationen tar
emot ett stort antal samtal från människor som fått
problem med sina läkemedel, men har hittills inte
vetat riktigt hur man ska handskas med det. Idén
om ett konsumentrapporteringssystem väckte nya
tankar hos dem.
Diskussioner inleddes omgående om bl.a. att
anordna utbildningsseminarier för organisationens
kontaktpersoner runt om i USA. Detta skulle kunna
genomföras vid någon av deras återkommande
samlingar.
Vid Soros Foundation och Rockefeller Foundation
fi ck vi tillfälle att redogöra för nätverket RE:ACT!
och vikten av konsumentrapportering, inte minst i
utvecklingsländer i öst och syd. Där saknar man
oftast varje typ av system för biverkningsrapporte-ring
och vanligen också kontrollmyndigheter för
läkemedel.
Med våra besök vid de båda fonderna ville vi för-bereda
kommande ansökningar från såväl KILEN
som från de olika projekt som nu skapats och
skapas i världen.
Även om naturligtvis ingen av fonderna kunde ge
några löften vid sittande bord så var intresset stort.
Vid Soros Foundation inbjöds vi att under nästa år
medverka i något av deras återkommande semina-rier
för östeuropeiska organisationer, för att där ge
en vidare spridning åt idén och för att undersöka
intresset för nationella arbeten. Vid Rockefeller
Foundation har man f.n. en inriktning på sina
anslag som inte helt ligger i linje med vårt projekt,
men ska ta upp frågan då nya mål formuleras. I
vårt arbete med att utveckla teori och metodik för
konsumentrapportering av läkemedelsbiverkningar
erbjöds vi att utnyttja fondens kursgård i Italien.
Y " Z
KILEN-Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa E-post: [email protected]
Kammakargatan 7 " 111 40 STOCKHOLM Läs mer om KILEN på vår hemsida:
Tel: 08-696 01 00 " Fax: 08-696 01 10 kilen.org
|