KONSUMENTINSTITUTET LÄKEMEDEL OCH HÄLSA
CONSUMER INSTITUTE FOR MEDICINES AND HEALTH


AKTUELLT PÅ KILEN

  • Presentation
  • Historik
  • Beroende
  • Sluta!
  • Abstinens
  • Antidepressiva
  • KILEN " lönsam affär
  • Utbildning & Seminarier
  • Skrifter
  • SKRIVELSER
    -
    Pressmeddelanden
    -
    Övriga skrivelser
    -
    Berättelser
  • Upprop


VAD ÄR ELIN

  • Presentation
  • Använda ELIN
  • Rapporthjälp
  • Rapportera NU!
  • Biverkningsrapporter


KONSUMENTFÖRENINGEN

  • Presentation
  • Medlemsanmälan
  • GÄSTBOK


Länkar


Skicka mail till oss:

Redaktionen




Webansvarig

 

 

 


Hur kan ELIN användas?



Konsumentdatabasen ELIN har utvecklats utifrån en mångårig erfarenhet av att läkemedelsanvändarnas erfarenheter av medlen mycket tidigt ger indikationer på intressanta och synnerligen betydelsefulla läkemedelseffekter. Det gäller såväl det vi kallar biverkningar som positiva, men oväntade effekter. Som exempel på det förra har vi det nu klassiska exemplet på bensodiazepinernas beroendeskapande effekt och som exempel på det senare kan nämnas de tidiga rapporter vi fick om SSRI-preparatens positiva effekt på premenstruella besvär.
Konsumentdatabas ELIN är alltså mottagare av rapporter om läkemedelseffekter främst från brukaren, men också från envar i övrigt som noterar effekter/biverkningar av läkemedel. Det viktigaste syftet med ELIN är att snabbt fånga upp signaler på sådant som kan utvecklas till allvarliga problem, men basens potential innefattar mycket mer än så.
Vi ska här ge några exempel på hur databas ELIN och dess olika register kan användas.

REGISTER ELIN P(roblem)

TEMA BIVERKNINGAR

1. Generell rapportering av misstänkta biverkningar från läkemedelsanvändarna

Det primära syftet för ELIN är att ta emot användarnas egna direkta rapporter om biverkningar.
Rapporteringen kan gälla alla förekommande produkter, som används som läkemedel, alltså även receptfria preparat och s.k. alternativmedicinska preparat.

Rapportering kan ske antingen per telefon, per post/fax/e-post i fri text eller på de formulär som finns för biverkningsrapportering till ELIN. Rapportering kan vidare ske direkt till ELIN via formulär på ELINs hemsida på Internet.
Rapporterna som kommer per telefon eller i fri text förs in på databasens formulär och läkemedel och biverkningar kodas, i huvudsak enligt existerande kodsystem. (ATC-kod resp. )

Allvarliga misstänkta biverkningar rapporteras (även vid enstaka rapporter) genast vidare till Läkemedelsverkets biverkningsregister och till epidemiologiska centra och läkemedelskommittéer.
Misstankar av mindre allvarligt slag samlas till dess att kvantitativa tecken på samband mellan symtom och läkemedel föreligger. Då detta är fallet förfars med dessa rapporter som med dem rörande allvarliga biverkningar.

De rapporter som kommer in sammanställs och offentliggörs via tryck och via Internet, inte som faktiska biverkningar utan som rapporterade misstänkta biverkningar.

2. Särskild rapportering av misstänkta biverkningar från läkemedelsanvändarna
Utöver att ta emot allt vad användarna rapporterar kan ELIN också användas i särskilda projekt.

A. Uppföljning av intressanta rapporter som kommer i den generella rapporteringen kan göras genom särskild rapportering. ELIN kan här samarbeta t.ex. med en läkemedelskommitté, en patientförening eller annan intressent.

B. Vid introduktionen av ett nytt läkemedel kan användarna särskilt uppmanas att rapportera de effekter/biverkningar läkemedlet har. Detta kan ske på uppdrag av tillverkare, kontrollmyndighet eller annan intressent.

C. Vid långtidsbruk av läkemedel uppstår ibland biverkningar eller förändringar av effekter som inte kan observeras vid korta användningstider. Då signaler på sådant kommer in genom den allmänna ELIN-rapporteringen eller uppdagas på annat sätt kan specifika frågor ställas till långtidsanvändare av det aktuella läkemedlet.

D. Särskilda problemområden kan belysas genom att direkta frågor kan ställas till rapportörer per telefon. Exempel på sådana områden är läkemedels påverkan på trafikbeteendet, läkemedels inverkan på sexualliv/samliv.

3. Frekevensundersökningar av kända biverkningar

Då en biverkan är känd och väldokumenterad upphör vanligen rapporteringen av densamma, detta innebär att vi får veta mycket lite om hur vanlig denna biverkan är. Typexemplet är naturligvis beroende av bensodiazepiner där vi ännu, nästan 40 år efter deras introduktion, har mycket vaga begrepp om omfattningen av detta synnerligen allvarliga problem.
Genom regionala eller nationella projekt med specifika frågor kan ELIN här ge en bild av i vilken omfattning ett viss biverkan förekommer.

4. Regionala/nationella skillnader i biverkningspanoramat?

En biverkan betingas inte bara av en substans i sig, dos, beredningsform, orsak till förskrivning med mera har sin betydelse liksom en mängd till synes ovidkommande faktorer. Här erbjuder redan ELINs generella rapportering ett visst underlag för intressanta studier, men dessa kan också utvecklas i projekt rörande specifika läkemedel. Påvisade skillnader kan sedan följas upp med studier av vilka förhållanden som inverkar vid uppkomsten av olika kvaliteter i upplevelsen av biverkningar. Här utgör Norden med sitt utvecklade samarbete ett alldeles unikt fält för kunskapsbyggande, med allt från det lilla arktiska samhället till den urbaniserade storstadsregionen.

TEMA EFFEKTER

Vid läkemedelsanvändning är inte enbart negativa biverkningar av intresse. Synnerligen värdefullt är naturligtvis också att få reda på uteblivna effekter och oväntade positiva effekter.

1. Uteblivna effekter

Ifråga om uteblivna effekter har vi en mycket lång erfarenhet av att sådana inte rapporteras till läkaren i erforderlig omfattning.
Ex.: Cipramil är det vanligaste enskilda läkemedlet i KILENs telefoner. Vid fråga om läkemedlet hjälper är det i särklass vanligaste svaret "Jag vet inte." Det finns en mängd förklaringarna till att man ändå äter tabletterna (alt. har slutat) och inte meddelar sin läkare det bristande utfallet av behandlingen. Denna typ av rapporter är naturligtvis exklusiva för ELIN och även om omfattningen av förtigandet inte kan klargöras utgör det intressanta signaler som bör följas upp.


2. Oväntade positiva effekter

Likaväl som ELIN mycket snabbt kan fånga upp signaler på problem med läkemedel kan basen snabbt fånga upp signaler på "positiva" biverkningar. Det kan till exempel röra sig om det som nu även fångats upp i vetenskapliga studier, SSRIs positiva effekter på svåra premenstruella störningar. Det kan också var mer tveksamt positiva effekter, t.ex. dosrelaterad eufori på tricykliska antidepressiva eller på östrogener, som kanske betraktas som positivt av användaren, men som naturligtvis innebär en risk för missbruk och därmed följande skador.


TEMA INTERAKTIONER

Många gånger dyker ett speciellt problem upp i rapporteringen av misstänkta biverkningar och det är frågan om interaktioner. De flesta som kontaktar ELIN/KILEN använder mer än ett läkemedel och frågan blir naturligtvis vilket läkemedel eller vilken kombination av läkemedel som orsakar de effekter som klienten rapporterar.
Genom att kunna samla många rapporter, där människor visar upp olika kombinationer av läkemedel, likaväl som användandet av ett enstaka läkemedel, skapas goda möjligheter att finna mönster och samband som annars är mycket svåra att spåra.


TEMA UPPLEVELSE

Även om ELINs tidiga upptäckter till stor del bygger på kvantitativa kriterier förmedlas i telefonsamtal och fri-text-rapporter en hel del kvalitativa data av intresse. Dessa data är unika för ELIN då rapporten lämnas personligen per telefon, i skriven fri text eller vid besök.

1. Lindriga/svåra biverkningar?

Biverkningars kvalitet är viktigare för läkemedelsanvändaren än uppgifter om i vilken utsträckning de förekommer. Nya läkemedel introduceras vanligen med uppgifter om att biverkningarna är lindrigare än på äldre läkemedel med samma syfte. I den normala biverkningsinformationen, i FASS/PatientFASS, finns sällan uppgifter om en biverkans kvalitetet. Då en biverkan uppträder och blir mycket stark, trots att all tillgänglig information säger att läkemedlet endast har sällsynta och lindriga biverkningar, blir oron mycket stor hos den drabbade. Risken finns att man avbryter en kanske nödvändig medicinering eller att man på annat sätt drabbas svårt.
Det är uppenbart att en mängd faktorer verkar återhållande på patienters rapportering till läkaren om svåra biverkningar. Det är också uppenbart att detta i många fall leder till bristande följsamhet till förskrivningen liksom till avbrytande av behandlingen utan att detta förmedlas till läkaren.

2. Ofullständig, motstridig och förvirrande information

Ett vanligt skäl för kontakt med ELIN/KILEN är att man mycket oroad av de biverkningar som uppträder eller av de biverkningar man hört talas om. Oron betingas vanligen av att man inte fått information om vad man kan vänta sig eller att den information man fått kommer från olika källor och är motstridig.
Den biverkan det är fråga om behöver inte vara särskilt besvärande i sig, men oron för den kan göra att allt intresse koncentreras kring den med allvarlig försämring av livskvaliteten som följd och även här med stor risk för bristandeföljsamhet.

3. Bemötande

En typ av information som så gott som alltid kommer i samband med en rapport eller en fråga om en misstänkt biverkan är berättelser om hur man blivit bemött av läkare och annan vårdpersonal. Till synes har dessa berättelser inte med läkemedlen att göra, men de ger en synnerligen viktig komponent till förståelse av den kontext i vilket diagnos ställs, läkemedel förskrivs och information lämnas. Ur de berättelser som lämnas kan vi t.ex. finna att förskrivningen i sig kan ge effekter av både negativt och positivt slag. För en person är förskrivningen något som kan bekräfta en sjukdom eller ett tillstånd som omvärlden inte respekterat. För en annan är förskrivningen en hotfull signal om att det föreligger en sjukdom, svaghet, brist som man inte känt till.

Tillbaka till topp


KILENS grundstenar " SOLIDARITET " HOPP " KUNSKAP
Postadress: Kammakargatan 7, S-111 40 Stockholm Telefon: 08-696 01 00. Fax: 08-696 01 10

e-mail: