Eli Lilly Sweden AB

20 juli 2001

1. Hur många skadas av läkemedel per år i Sverige?

Svar: Vi saknar överblick för att svara på den frågan. Men den som försöker sig på en uppskattning bör nog skilja på skador som följer av missbruk, felaktigt bruk, okända svåra biverkningar samt kända och accepterade sideffekter som kan följa på en behandling av än svårare sjukdomar.

Kanske bör man i sammanhanget ta med negativa sidor också hos alternativa medicinska terapier, exempelvis kirurgi, som "med läkemedelsglasögonen på" måste betrakats som en behandling med extrema biverkningar och risker. Detta sagt för att sätta biverkningar i sitt rätta perspektiv, inte för att trivialisera dem!

2. Vem ansvarar för undersökning, uppföljning, åtgärder?

Svar: Staten, sjukvården och vi inom industrin har ett gemensamt ansvar för att läkemedel används rätt. I det ansvaret ligger givetvis att minimera negativa effekter av läkemedel. Därför är det viktigt att våra gemensamma kontaktvägar är öppna och tydliga, att förtroendet gentemot varandra är gott och att det finns tydliga regelverk som efterlevs.

3. Hur ser Din organisations uppdrag ut?

Svar: Såsom ett företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa receptbelagda läkemedel, är vårt uppdrag att erbjuda kunskap och produkter som tillfredställer angelägna medicinska behov.

4. Varifrån kommer uppdraget?

Svar: Eftersom vi är ett företag är det vi själva som ger oss våra grundläggande uppdrag - men vi skulle självklart inte forska inom områden där det inte finns angelägna behov. På det sättet kan man litet högtidligt säga att det är patienterna som är våra uppdragsgivare.

5. Vad gör Din organisation rent faktiskt på området?

Svar: Naturligtvis finns det många sjukdomar som ännu inte funnit sin bot eller lindring. Men påfallande många är de medicinska behandlingar som idag ger ett hyggligt tillfredställande resultat, men till ett högt pris i form av negativa sidoeffekter.

Många av de produkter vi tillhandahåller eller planerar att lansera de närmaste åren har minimering av biverkningar som viktigaste landvinning. Exempel på indikationer där vi har eller planerar för lansering av läkemedel med jämförelsevis goda biverkningsprofiler är schizofreni, bipolär sjukdom, osteoporos, ADHD och impotens.

När vi dessutom lyckas kombinera en fördelaktig biverkningsprofil med genombrottsprodukter, exempelvis för behandling av svår sepsis, är detta förstås än bättre. Man får dock inte förledas tro att några läkemedel helt saknar biverkningar. En bättre biverkningsprofil kan ge nya och större patientgrupper möjlighet att dra nytta av de positiva effekterna av läkemedel, men däri finns naturligtvis också risker som måste hanteras i enlighet med svaret på fråga två.

6. Hur är det för de drabbade? Får de hjälp? Hur? Ersättning?

Svar: Vi tillhandahåller endast receptbelagda läkemedel, varför det direkta ansvaret för att patienterna får rätt läkemedel faller på sjukvården och de berörda myndigheterna. Men även vi har ett ansvar för att presentera våra produkter tydligt och korrekt gentemot sjukvården och staten, samt och att ständigt vara vaksamma på ny kunskap som uppkommer om våra produkter som ett resultat av deras användning i vården eller av vår egen forskning.

Vad gäller frågan om ersättning finns läkemedelsförsäkringen som ersätter skador som uppkommer p g a okända risker med ett preparat, eller då biverkningarna varit ovanligt ofördelaktiga i ett enskilt fall. Denna försäkring omfattar läkemedel som marknadsförs av företag som är medlemmar i branschföreningen LIF.

7. Hur bör det förebyggande arbetet utformas? Samt 8. Vad bör göras åt de problem och missförhållanden som råder idag?

Svar: Läkemedelsskador kan knappast förebyggas på samma sätt för alla sjukdomar och läkemedel - vissa läkemedel är mycket säkra och förknippas aldrig med missbruk, medan andra kan ha påtagliga biverkningar och dessutom vid felanvändning leda till beroende, eller locka missbrukare att på ett eller annat sätt komma över preparaten. Vissa patienter har en regelbunden och långsiktig kontakt med sjukvården, medan andra saknar detta. Det är rimligen de patienter som befinner sig i den senare kategorin och som använder de läkemedel som med den svårare biverkningsprofilen som löper störst risker. Att åstadkomma förbättringar på individnivå kan de främst göra som har uppgifter om patienterna göra, d v s sjukvården.

Intressant i sammanhanget är den låga allmänna kunskapsnivån bland patienter och allmänheten vad gäller behandlingsalternativens effektivitet, eventuella risker och deras kostnader. Inte sällan hör man synpunkten att det är gott att patienterna inte är informerade, eftersom detta skulle kunna leda till krav på vissa behandlingar eller ifrågasättande av läkarnas utlåtanden och åtgärder. Lagstiftningen andas denna inställning, med undantag för tillståndet att marknadsföra Patient-FASS till allmänheten.

Vi är främmande för detta synsätt - därför att kunskap rent allmänt nästan alltid är av godo. I många fall skulle kunskaper leda till att patienterna fick ett större engagemang för sin behandling. Att vi här nämner detta beror på att ökad allmän kunskap om läkemedel och annan terapi, med säkerhet också skulle innebära ökad kunskap om risker och biverkningar. Detta vore en fördel för dem som idag drabbas av skador på grund av att de själva eller deras anhöriga saknar insikter i problematiken.

Trenden för närvarande är knappast att ge patienterna större kunskaper om sina behandlingar. Dessutom ifrågasätts ofta läkemedelsbranschens produktinformation och terapiutbildning för sjukvårdspersonalen. Vi ser med oro på detta, eftersom vi anser att vi med våra utbildningar tar ett stort ansvar för kunskapen om våra produkter och att de används rätt.

Enligt vår uppfattning är inga överträdelser acceptabla av de stränga regler som omgärdar marknadsföring av läkemedel. Men det finns idag goda mekanismer för att rapportera, stoppa och bestraffa sådana fall av överträdelser. Enstaka sådana händelser bör inte få äventyra det viktiga kunskapsflödet mellan industri och sjukvård. Detta flöde är viktigt för att säkerställa att läkemedel används rätt, för att åstadkomma goda kliniska resultat och för att undvika onödiga och farliga biverkningar.

John Ahlmark, Informationsdirektör

Eli Lilly Sverige AB

Nästa svar