|
Ändrad 2006-12-21
ökad förskrivning av antidepressiva läkemedel
" Vad är det som styr utvecklingen av den ökade förskrivningen av antidepressiva (och andra) läkemedel? " Hur ska människors behov kunna bli styrande i ökad utsträckning? " Vem/vilka har det yttersta ansvaret för utvecklingen?
Konsumenthearing om förskrivningen av antidepressiva läkemedel Tid: 8 maj 2003 13.00 - 17.00 Plats: Riksdagshuset, Mynttorget 2, Sal L4-17 Arrangör: KILEN Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa i samarbete med samtliga riksdagspartier Utfrågare: TV-journalisten Karin Andersson INBJUDAN Vi hälsar er välkomna till en konsumenthearing om vilka krafter som styr den ökande förskrivningen av läkemedel i allmänhet och antidepressiva i synnerhet. Syfte Att få ett svar på frågan vad som styr den ökande förskrivningen av antidepressiva medel. Är det marknadsföring eller faktiska behov? Finns det skäl för politiska ingripanden? Bakgrund Under de senaste 10 åren har vi, såväl via media som genom statistik från Apoteket AB, fått rapporter om en ökad förskrivning av antidepressiva läkemedel. Tidningsartiklar, radio och TV-program tar återkommande upp de antidepressiva läkemedlen till behandling. Tyvärr vanligen bara med frågan om medlen är bra eller dåliga och ett krav på att svaret ska vara ja eller nej. Det som kommit bort i denna bevakning är de som ställer frågan om den ökade förskrivningen är riktig, om den svarar mot ett faktiskt behov hos befolkningen, om den mest är en effekt av läkemedelsföretagens marknadsföring eller om andra krafter ligger bakom ökningen. Frågan är, anser vi, både berättigad och viktig och bör av många skäl granskas. Marknadsföringen av antidepressiva är kraftfull. Förutom artiklar om de antidepressiva läkemedlens effekter och biverkningar, så beskrivs också "depressionen" allt oftare i media. Nya indikationer, nya depressionsdiagnoser, läggs till de gamla och olika studier visar på nya användningsområden för de antidepressiva läkemedlen. Kostnaderna för läkemedel är nu 23 miljarder per år. Allt fler pekar dessutom på kostnader sprungna ur biverkningar, felmedicinering och skador. Många kritiska röster höjs som ifrågasätter dagens utveckling. Men vad händer med dessa röster. Fångas de upp och behandlas som varningssignaler eller förpassas de till extremisternas hörn? Vi har bett politiker från de olika riksdagspartierna att inleda med att tala om Min / partiets syn på politikers och politikens roll och ansvar beträffande en ökad läkemedelsförskrivning i allmänhet och antidepressiva i synnerhet. Experter, myndigheter och organisationer har vi frågat: Vad är det som styr en ökad förskrivning av läkemedel i allmänhet och antidepressiva i synnerhet marknadens eller folkets behov? Denna fråga har gått ut till de medverkande och vi har bett dem att lämna skriftligt svar. Dessa kommer att sammanställas och finnas i tryckt form vid hearingen. Utifrån ett konsumentperspektiv väcks många ytterligare frågor, som kanske kan belysas vid hearingen. " Finns det ett samband mellan ökade långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och användningen av läkemedel? " Om denna ökade förskrivning verkligen svarar mot ett behov, vem gör då undersökningen om varför depressioner ökar? " Hur ser de samhälliga/mänskliga konsekvenserna ut av en ökad läkemedelsförskrivning i allmänhet och en ökning av de antidepressiva i synnerhet? " Läkemedel är en speciell vara, vi är alla med och betalar är det värt pengarna? " Har vi de fakta som vi behöver för att kunna göra medvetna val? Som konsumenter? Som förskrivare? Som politiker?
PROGRAM Moderator och utfrågare: TV-journalisten Karin Andersson i samarbete med Jan Albinson och Lena Westin från KILEN 13.00 KILEN hälsar välkommen och inleder hearingen med en kort bakgrund. 13.30 Från min ståndpunkt sett: Utifrån sina professionella utsiktspunkter ger ett antal experter sina svar på hearingens frågor. Då frågan om den ökade förskrivningen av antidepressiva inte är en unik svensk företeelse sätts den här också in i ett internationellt perspektiv. Frågor ställs till chefen för "the Uppsala Monitoring Centre, WHO Collaborating Centre for International Drug Monitoring", professor Ralph Edwards och till Mr. Charles Medawar, Director, Social Audit, England 14.30 Kaffe 15.00 Från min ståndpunkt sett: 15.20 Utfrågning av myndigheter och organisationer. 16.30 Den politiska aspekten. Partirepresentanterna ger sina synpunkter på det som framkommit under hearingen. Diskussion
16.55 Avslutning
Medverkande Riksdagspolitiker: Magdalena Andersson (m), suppleant Socialutskottet Ingrid Burman (v) ordf. Socialutskottet Kerstin Heinemann (fp), ledamot Socialutskottet Kerstin-Maria Stalin (mp), ledamot Socialutskottet Chatrine Pålsson, (kd), förste vice ordf. Socialutskottet Annika Qarlsson (c) suppleant Socialutskottet Conny Öhman (s), ledamot Socialutskottet
Myndigheter och verk: Folkhälsoinstitutet: GD Gunnar Ågren Läkemedelsförmånsnämnden: GD Ann-Christin Tauberman Läkemedelsverket: professor Björn Beermann Socialdepartementet: Ann Jönsson, politisk sakkunnig Socialstyrelsen: Docent Johan Fastbom, Läkemedelsenheten Landstingsförbundet: Direktör Ellen Hyttsten, Avdelningen för hälso- och sjukvårdspolitik
Experter: Apoteket AB: Thony Björk, informationschef; Karolina Antonov, läkemedelsanalytiker LIF: VVD Håkan Mandahl Läkarförbundet: V. ordf. Eva Nilsson-Bågenholm Media: Inger Atterstam, medicinjournalist på Svenska Dagbladet NEPI: Arne Melander, professor i läkemedelsepidemiologi Psykiatri: Johan Cullberg, professor i psykiatri; Rolf Karlsson, Barn- och ungdomspsykiatriker Social Audit: Director Charles Medawar, Medicines Policy Analyst the Uppsala Monitoring Centre: Director Ralph Edwards, professor
|